Vissa dagar förflyttar man sej bakåt i tiden, till det som fanns där då. Det som man vill ha nu, men inte finns kvar!

Det hugger till i hjärtat och man mår så himla dåligt, Den kärleken gör saknaden så stor.

 

Jag har haft "turen" att växa upp i ett privatstall, ett stall jag fortfarande kallar Mitt, haha det blir väl så, jag var där i många långa år sedan jag var en liten tjej.

 

När vi "flyttade" dit så var det en gammal ranglig lada, jag minns inte sådär jättemycket av stället då, jag komemr inte ihåg planlösningen, jag har ett enda kort, nånstans, där jag står på en stol och borstar på en häst jag tog hand om då, jag har för mig att det var en travare med namnet Spider. Men jag kan inte minnas om namnet var längre.

 

I vilket fall, stallet brann ner nyårsafton 91-92 (Tror jag det var eller 92-93), Varav alla 24 st hästar innebrändes, en mycket sorglig natt. Nått man bör få veta som liten tjej, vilket jag även fick, är att när det börjar brinna sådär.

Så dör djur/människor av röken, dom känner Inte när dom brinner upp. Det gjorde det minimalt men ändå lite lättare att hantera, Att veta att dom inte lidigt som dom skulle kunna gjort.

 

Efter branden flyttade min morbror och hans tjej ( hon drev turridning och lektioner och sommarläger osv) till huset som stod 50 meter ifrån, fast mer på en höjd, sen började vi bygga upp ett nytt stall.

Jag som då va ca 7 år var med och gjorde va jag kunde, slå spik o sådär.

Jag minns maskinen som "räfflade" upp golvet lite så det inte skulle va halt i gångarna, jag minns hur den svarta och vita färger luktade som vi målade med.

Jag minns furulukten på väggarna i sadelkammaren, och hur logen luktade och hur golvet kändes när man strök handen på det.

Jag minns även hur knepigt det vänstra fönstret i fikarummet var att öppna till skillnad mot det högra, Trots att dom var likadana.

 

Det blev ett stall med 17 (tror jag) boxar, en spolspilta och en liten "verkstadsdel! mitt imot spiltan längst ner i stallet.

 

 

 

Dock var det hästar Överallt en period, i verkstadsdelen (som var en bredare gång) stod det 2 hästar med ett grimskaft som delade av gången, i spolspiltan stod det en häst (Det var självklart spån/halm på golvet) också den med grimskaft som "boxdörr", tillomed lilla gången ut mot gödselstacksdörren satt det en planka för och där stod en shettis.

Allt var väl kanske inte efter konstens alla regler på den tiden då Tjeje (som vi kan kalla henne) drev detta stall.

Att öppna alla boxdörrar och sätta snören ute mot hagen o bara släppa alla hästar vid in o utsläpp, kanske inte var den bästa ideen, eller komma på henne med att kasta krattor eller diverse redskap mot hästarna när dom gick fel..